Avbildning från http www algonet se sigon laxochfjall 197 harry html 

Lax- & Fjällfiske

Fiska i norr > Tidningen > Sommaren 1997 > Utvecklingsbar näring
Sportfisketurism
Utvecklingsbar näring - men hur?
Det talas ofta om att sportfisketurismen är en utvecklingsbar näring. Men vilka lämpliga fiskevatten finns i Västerbotten? Och hur ser målgruppen ut, inte minst de utländska besökarna?

Harry Salmgren, som vi presenterade i förra numret, har projektanställts för att titta på detta. Här lämnar han några reflektioner från arbetet hittills.

Utlandsgästernas krav och förväntningar

Europas länder har ofta ganska olika utgångspunkter för sina önskemål om hur en fiskeprodukt ska se ut. Men ett gemensamt är att fisket ska vara bra. Det är fångsten som räknas när besökarna ger sitt slutbetyg på våra fiskeprodukter.

Andra krav kan vara ekologiskt tänkande, att kompostering finns eller att återvinningen är utbyggd. För vissa är det viktigt att den mesta fångsten återutsätts levande efter kanske endast ett foto på den.

Generellt förväntar sig inte en fiskegäst från utlandet (England, Italien, Holland, Belgien) att vare sig döda fisken eller ta upp den ur vattnet på så sätt att den skadas. Det gäller också de flesta flugfiskarna även från övriga länder. De återutsätter gärna mesta fisken. Någon fisk kan sparas för att tillredas och ätas på fisketuren.

De flesta sportfiskarna vill också fiska så mycket som möjligt, och vill därför lägga mesta tiden på fiske. Det innebär att man ogärna lägger mycket tid på resor.

Västerbotten har här en fördel av förhållandevis fina flygförbindelser, men kostnaderna för ett "flygfiskepaket" måste vara rimliga i förhållande till det fiske som erbjuds.

Servicekraven varierar

Möjligheterna att få "prickig" fisk, dvs laxartade fiskar, gläntar lättare på plånboken än annat. Gädda är attraktivt för "familjefiskaren" från Tyskland och Österrike som gärna kommer med bil. Servicekraven är mindre hos dem än hos "flugfiskefolket" medan de är mer krävande när det gäller t ex frysmöjligheter och anordningar att rensa och tillaga fisken.

Flugfiskaren (eller den generellt kallade gruppen Gamefishermen) som är mer van att uppsöka och kräva hjälp av fiskeguider vid exempelvis laxfisken, genererar större intäkter och arbetstillfällen. Gemensamt är ändå att sportfiskaren i gemen är mycket väderokänslig, så sommaren som för badgästen är dålig, inverkar inte på sportfiskaren. Där är fångsten som sagt, återsatt eller inte, det som räknas.

Projekt "Irland"

Från utlandet kan vi inte bara få sportfisketurister, utan även hämta erfarenheter och impulser för vårt eget fiske. I samarbete med fiskerikonsulenten i Vilhelmina, Mats Grönlund, har ett nytt projekt inletts för att initiera utvecklingsarbetet kring sportfisket i våra vattenmagasin i de utbyggda älvarna samt lämpliga sjösystem.

Irland ses som ett föregångsland när det gäller att ta tillvara sina stilla vatten för sportfiskeändamål och de har med sitt traditionella sjöfiske en hel del att tillföra.

En av grundtankarna i projektet är att, inom ramen för ett internationellt projekt, studera och utvärdera våra västerbottniska möjligheter till sjöfiske och den kvalitet det kan anses hålla.

Inventering av fiskevatten

En inventering har gjorts av utvecklingsbara sportfiskevatten tillsammans med fiskekonsulenter m fl. Arbetet kan grovt indelas i områdena fjäll-, skogs- och kustregionerna samt älvarna. Här är några exempel, med kommentarer.

För Nordmaling, Bjurholm och Åsele framstår Lögdeälven idealisk med sitt välutbyggda vandringsstråk längs älven och vindskydd. Men fisket är idag ändå relativt ointressant i en stor del av älvsträckningen. Det fiskas för hårt, utan större omsorger av fiskeutövarna att bevara fisket på en bra nivå också för kommande besökare.

Detsamma gäller också Öreälven/Öreån, som har fina förutsättningar att utveckla ett mycket bra bestånd av harr och öring i takt med att återställningsarbetena efter flottledsrensningarna får resultat. Tyvärr har vissa återställningsarbeten verkat i rakt motsatt riktning med en ökning av gäddfiskeplatser istället. Där finns redan tillräckligt av dessa fina långsamflytande sträckor som mycket väl skulle kunna attrahera gäddfiskare från exempelvis flytring utan att nya vattenspeglar behöver skapas.

Av älvarna är Byskeälven redan en riksresurs.

I övrigt har Dorotea, främst Risbäcken/Långseleån och Borgaområdet attraherat för vidare kontakter. I Vilhelmina främst Vojmån och allmänningsvatten som snabbt skulle kunna bli attraktiva fiskepaket, men även fisket i Kultsjödalen. Åseletrakten har en intressant gäddresurs i den utbyggda Ångermanälven, exempelvis Hällbymagasinet.

I Storuman visade sig sjöfisket vara en trumf medan fjällfisket snabbast verkade tillgängligt kring Umeälven/Klippen. Vi har också t ex Tärnasjön och Tärnaån. I Sorsele var Sandsjön, Juktån fina resurser, medan Giertsbäcken är den som har bäst förutsättningar för ett kontrollerat fiske och utbyggd service i vildmarken.

I Ammarnäsområdet finns pärlor men som ur upplåtelsesynpunkt är "heta".

I Skellefteåområdet finns fina möjligheter till vårt nordligaste gösfiske i Bureälvssystemet och laxfisket i Byskeälven är redan nämnt. För Umeås del utgör gädd- och harrfisket längs kusten och Holmön en ännu mer utvecklingsbar resurs. Än så länge är fisket i Umeälven olöst.

Kring Lycksele, Norsjö och Malå finns goda gäddfisken i sjöar samt åar. Där finns också utvecklingsbara harr- och öringställen i strömmande partier. Men allmänt är fisken av alldeles för liten storlek för att just nu attrahera andra än "kaggfiskare". Stenträsket (harrfiske) och några fler utsättningsvatten är undantag. Men med kanske ytterligare tio sådana, och med grövre fisk i strömmarna, kunde trakten bli ett eldorado så till och med Vindelälven kunde få den uppmärksamhet den förtjänar för sin harr och öring.

Slutligen kan en inventering av boendemöjligheter kring de lax- och havsöringförande åarna och älvarna bli en mycket bra grund för en lax/havsöringprodukt med ökade intäkter till länet. Den skulle i sammanställd form exempelvis hanteras av ett "Laxfiskekontor" - ja varför inte i Byske.

Harry Salmgren



Fiskepaket och entreprenörer i länet

I Harry Salmgrens arbete ingår att "produktutveckla" sportfisket: dels inventera vilka utvecklingsmöjligheter och aktörer som finns, dels hjälpa företagare som har fisketurism i sitt utbud att nå ut på marknaden.

Enligt Harry finns redan intressanta och konkreta fiskepaket. Några exempel på entreprenörer, som också i vissa fall kommit långt, är:

    * Sandsjön/Juktån, Sandsjögården, Sorsele
    * Tärnasjön och -ån, Tärnaby Camping och Tärnaby Sport
    * Giertsbäcken, Martin Långberg
    * Sorsele Kortfiskeområde.
    * Rissjöområdet, Clary Lindgren, Nya Risbäcksgården
    * Hällbymagasinet, Åsele Wärdshus
    * Vojmån, Janne Israelsson och Hotell Kittelfjäll
    * Mikael Winka, Ammarnäs, med specialvatten
    * Gäddfiske i Norsjöområdet, Jörgen Bergqvist
    * Byskeälven, Gästis och Byske Camping m fl
    * Christer Johansson, Bjurholmsområdet och Lögdeälven
    * Dessutom har vi Hasse Nordlund i Borga, och Stig Strand och Tony Olovsson i Hemavan, som förfogar över en del olika vatten.

Några av entreprenörerna har medverkat i överläggningar med researrangörer etc på World Travel Market och Fifth Fly Fair i Belgien. Där presenterades också Lapland World Cup som arrangeras i juni 1997 i Lycksele, samt EM-flugfisket som arrangeras 1998 i Lycksele.

Dessutom har internationella kontakter utmynnat i en rad journalistbesök och artiklar i olika fisketidningar, bl a i Frankrike, England, Tjeckien och Finland.

Föregående artikel | Lax- & Fjällfiske | Nästa artikel

Produktion: Per Sigvardsson och Umeå IT & Ljudteknik sön 11 maj 2008


Untitled Page
Avbildning från http www algonet se sigon laxochfjall 197 harry html 

Lax- & Fjällfiske

Fiska i norr > Tidningen > Sommaren 1997 > Utvecklingsbar näring
Sportfisketurism
Utvecklingsbar näring - men hur?
Det talas ofta om att sportfisketurismen är en utvecklingsbar näring. Men vilka lämpliga fiskevatten finns i Västerbotten? Och hur ser målgruppen ut, inte minst de utländska besökarna?

Harry Salmgren, som vi presenterade i förra numret, har projektanställts för att titta på detta. Här lämnar han några reflektioner från arbetet hittills.

Utlandsgästernas krav och förväntningar

Europas länder har ofta ganska olika utgångspunkter för sina önskemål om hur en fiskeprodukt ska se ut. Men ett gemensamt är att fisket ska vara bra. Det är fångsten som räknas när besökarna ger sitt slutbetyg på våra fiskeprodukter.

Andra krav kan vara ekologiskt tänkande, att kompostering finns eller att återvinningen är utbyggd. För vissa är det viktigt att den mesta fångsten återutsätts levande efter kanske endast ett foto på den.

Generellt förväntar sig inte en fiskegäst från utlandet (England, Italien, Holland, Belgien) att vare sig döda fisken eller ta upp den ur vattnet på så sätt att den skadas. Det gäller också de flesta flugfiskarna även från övriga länder. De återutsätter gärna mesta fisken. Någon fisk kan sparas för att tillredas och ätas på fisketuren.

De flesta sportfiskarna vill också fiska så mycket som möjligt, och vill därför lägga mesta tiden på fiske. Det innebär att man ogärna lägger mycket tid på resor.

Västerbotten har här en fördel av förhållandevis fina flygförbindelser, men kostnaderna för ett "flygfiskepaket" måste vara rimliga i förhållande till det fiske som erbjuds.

Servicekraven varierar

Möjligheterna att få "prickig" fisk, dvs laxartade fiskar, gläntar lättare på plånboken än annat. Gädda är attraktivt för "familjefiskaren" från Tyskland och Österrike som gärna kommer med bil. Servicekraven är mindre hos dem än hos "flugfiskefolket" medan de är mer krävande när det gäller t ex frysmöjligheter och anordningar att rensa och tillaga fisken.

Flugfiskaren (eller den generellt kallade gruppen Gamefishermen) som är mer van att uppsöka och kräva hjälp av fiskeguider vid exempelvis laxfisken, genererar större intäkter och arbetstillfällen. Gemensamt är ändå att sportfiskaren i gemen är mycket väderokänslig, så sommaren som för badgästen är dålig, inverkar inte på sportfiskaren. Där är fångsten som sagt, återsatt eller inte, det som räknas.

Projekt "Irland"

Från utlandet kan vi inte bara få sportfisketurister, utan även hämta erfarenheter och impulser för vårt eget fiske. I samarbete med fiskerikonsulenten i Vilhelmina, Mats Grönlund, har ett nytt projekt inletts för att initiera utvecklingsarbetet kring sportfisket i våra vattenmagasin i de utbyggda älvarna samt lämpliga sjösystem.

Irland ses som ett föregångsland när det gäller att ta tillvara sina stilla vatten för sportfiskeändamål och de har med sitt traditionella sjöfiske en hel del att tillföra.

En av grundtankarna i projektet är att, inom ramen för ett internationellt projekt, studera och utvärdera våra västerbottniska möjligheter till sjöfiske och den kvalitet det kan anses hålla.

Inventering av fiskevatten

En inventering har gjorts av utvecklingsbara sportfiskevatten tillsammans med fiskekonsulenter m fl. Arbetet kan grovt indelas i områdena fjäll-, skogs- och kustregionerna samt älvarna. Här är några exempel, med kommentarer.

För Nordmaling, Bjurholm och Åsele framstår Lögdeälven idealisk med sitt välutbyggda vandringsstråk längs älven och vindskydd. Men fisket är idag ändå relativt ointressant i en stor del av älvsträckningen. Det fiskas för hårt, utan större omsorger av fiskeutövarna att bevara fisket på en bra nivå också för kommande besökare.

Detsamma gäller också Öreälven/Öreån, som har fina förutsättningar att utveckla ett mycket bra bestånd av harr och öring i takt med att återställningsarbetena efter flottledsrensningarna får resultat. Tyvärr har vissa återställningsarbeten verkat i rakt motsatt riktning med en ökning av gäddfiskeplatser istället. Där finns redan tillräckligt av dessa fina långsamflytande sträckor som mycket väl skulle kunna attrahera gäddfiskare från exempelvis flytring utan att nya vattenspeglar behöver skapas.

Av älvarna är Byskeälven redan en riksresurs.

I övrigt har Dorotea, främst Risbäcken/Långseleån och Borgaområdet attraherat för vidare kontakter. I Vilhelmina främst Vojmån och allmänningsvatten som snabbt skulle kunna bli attraktiva fiskepaket, men även fisket i Kultsjödalen. Åseletrakten har en intressant gäddresurs i den utbyggda Ångermanälven, exempelvis Hällbymagasinet.

I Storuman visade sig sjöfisket vara en trumf medan fjällfisket snabbast verkade tillgängligt kring Umeälven/Klippen. Vi har också t ex Tärnasjön och Tärnaån. I Sorsele var Sandsjön, Juktån fina resurser, medan Giertsbäcken är den som har bäst förutsättningar för ett kontrollerat fiske och utbyggd service i vildmarken.

I Ammarnäsområdet finns pärlor men som ur upplåtelsesynpunkt är "heta".

I Skellefteåområdet finns fina möjligheter till vårt nordligaste gösfiske i Bureälvssystemet och laxfisket i Byskeälven är redan nämnt. För Umeås del utgör gädd- och harrfisket längs kusten och Holmön en ännu mer utvecklingsbar resurs. Än så länge är fisket i Umeälven olöst.

Kring Lycksele, Norsjö och Malå finns goda gäddfisken i sjöar samt åar. Där finns också utvecklingsbara harr- och öringställen i strömmande partier. Men allmänt är fisken av alldeles för liten storlek för att just nu attrahera andra än "kaggfiskare". Stenträsket (harrfiske) och några fler utsättningsvatten är undantag. Men med kanske ytterligare tio sådana, och med grövre fisk i strömmarna, kunde trakten bli ett eldorado så till och med Vindelälven kunde få den uppmärksamhet den förtjänar för sin harr och öring.

Slutligen kan en inventering av boendemöjligheter kring de lax- och havsöringförande åarna och älvarna bli en mycket bra grund för en lax/havsöringprodukt med ökade intäkter till länet. Den skulle i sammanställd form exempelvis hanteras av ett "Laxfiskekontor" - ja varför inte i Byske.

Harry Salmgren



Fiskepaket och entreprenörer i länet

I Harry Salmgrens arbete ingår att "produktutveckla" sportfisket: dels inventera vilka utvecklingsmöjligheter och aktörer som finns, dels hjälpa företagare som har fisketurism i sitt utbud att nå ut på marknaden.

Enligt Harry finns redan intressanta och konkreta fiskepaket. Några exempel på entreprenörer, som också i vissa fall kommit långt, är:

    * Sandsjön/Juktån, Sandsjögården, Sorsele
    * Tärnasjön och -ån, Tärnaby Camping och Tärnaby Sport
    * Giertsbäcken, Martin Långberg
    * Sorsele Kortfiskeområde.
    * Rissjöområdet, Clary Lindgren, Nya Risbäcksgården
    * Hällbymagasinet, Åsele Wärdshus
    * Vojmån, Janne Israelsson och Hotell Kittelfjäll
    * Mikael Winka, Ammarnäs, med specialvatten
    * Gäddfiske i Norsjöområdet, Jörgen Bergqvist
    * Byskeälven, Gästis och Byske Camping m fl
    * Christer Johansson, Bjurholmsområdet och Lögdeälven
    * Dessutom har vi Hasse Nordlund i Borga, och Stig Strand och Tony Olovsson i Hemavan, som förfogar över en del olika vatten.

Några av entreprenörerna har medverkat i överläggningar med researrangörer etc på World Travel Market och Fifth Fly Fair i Belgien. Där presenterades också Lapland World Cup som arrangeras i juni 1997 i Lycksele, samt EM-flugfisket som arrangeras 1998 i Lycksele.

Dessutom har internationella kontakter utmynnat i en rad journalistbesök och artiklar i olika fisketidningar, bl a i Frankrike, England, Tjeckien och Finland.

Föregående artikel | Lax- & Fjällfiske | Nästa artikel

Produktion: Per Sigvardsson och Umeå IT & Ljudteknik sön 11 maj 2008